Hejsan! 

 

Idag är det dags att åka till Sölve. Vet inte riktigt om jag ser fram emot det dock. Vet ju liksom att jag behöver det för att komma vidare här i livet. Men det är ju jobbigt att dra upp alla saker som har hänt å se vad det är som sker inom mig för att sedan dela med det med folk som jag ändå har svårt att lita på. 

Men det får gå bra detta. Det måste gå bra. 

 

Får se om jag orkar tvätta idag. Egentligen hade jag verkligen behövt tvätta. Men jag finner ingen lust att göra det överhuvudtaget. Får se om det känns bättre snart så att jag orkar ta hand om mig själv, mitt hem å alla andra saker runt omkring mig. 

 

Ha det så bra allihop! 

Hejsan! 

 

Egentligen vet jag inte riktigt varför jag skriver. Jag har ju inte skrivit på jättelänge och livet har väl egentligen inte förändrats särskilt mycket sedan sist jag skrev heller.

 

Jag har dock tagit upp kontakten med en gammal vän, vilket jag är väldigt glad för. Jag har saknat honom. Nu har vi liksom börjat umgås och jag kan säga att jag faktiskt har riktigt kul ihop med honom. Jag känner mig trygg med honom! Någon som tycker om mig trots mina panikångestattacker och mina vredesutbrott som det verkar som att han får hela tiden. Men ja, jag har ju förklarat vad som händer i min hjärna och han har verkat förstå det. 

 

Våren verkar komma nu. Bara snön som skall väck så att man kan vakna till liv igen och slippa ligga i ide hela tiden. Börjar bli rätt stel i min kropp nu. 

 

Nej, nu får jag nog hämta min tredje kopp kaffe så att jag kan vakna till liv. Sedan så skall jag försöka komma på vad jag skall göra resten av dagen. Funderar på antingen mormor eller pappa. Jag vet inte riktigt... får se vad som händer. :) 

 

Ha det så bra! :) 

Hejsan! 

 

Bloggen har tyvärr blivit lite i sido satt ett tag. Jag har, som alltid, tänkt att jag skulle skriva. Men det har liksom aldrig blivit av. Det har hänt så mycket på sistonde som jag tagit upp all min tid. 

 

Jag har börjat ta kontakt med en terapeut nu. Eller, jag gick till henne först å sedan skulle hon snacka med resten av teamet om en "vård-plan" å sådär. Först tittade hon lite på mig som typ: Jaha, ännu en tonåring med kärleksproblem. Men när jag sedan började att berätta hur det är, så verkade hon faktiskt att förstå att det var på allvar. Jag går ju liksom inte hemma med ångest för att jag tycker att det är roligt. 

 

Jag har ialf också fått sömntabletter nu, så jag har fått sova på nätterna. Så jävla skönt! Man mår ju egentligen så mycket bättre av att sova på nätterna och vara uppe med alla andra. Men det är inte lätt att sova när man har så många hjärnspöken. 

 

Men nu så börjar det ialf gå på rätt håll. 
Det som känns jobbigast just nu är att skolan stressar mig och att jag skall börja jobba snart blir jag också väldigt stressad av. Men det skall nog funka detta med. Jag får se till att gå dit dem tiderna jag har fått, så skall det säkerligen att gå bra. 

 

Nix, nu så skall jag fortsätta att äta min frukost. Jag var hemma hos Angelica med hennes syster, hela dagen igår, och natten. Så jag somnade inte förrän...halv sju-sju något imorse. 

 

Ha det så bra! 

Ja, det börjar närma sig julen alltså. Jag vet inte riktigt vad jag skall tycka om det. Jag brukar gilla julen i allmänhet, men sedan så kommer nyår och det nya året börjar och då känns det genast ännu värre och jag vill bara krypa i ide tills allt är över och tills jag fattar att jag kan göra det nya året TUSEN gånger bättre än det gamla. Men det där är egentligen en helt annan historia. 

 

Jag vet egentligen inte riktigt vad jag har att berätta. Det har väl inte hänt alldeles för mycket. 

Har haft syrran på besök. Hon hjälpte mig att julpynta så nu har jag julfint också. Sedan så var jag hos en kompis och spela sims med henne och syrran. 

Umgåtts med pappa en del också. 

 

Äh, jag vet egentligen inte vad jag skall skriva. Sitter mest och skriver bara för och skriva. Det är så himla svårt och skriva då. Dock kan jag skriva att jag faktiskt är väldigt lycklig över att snön äntligen har kommit. Eller, det har ju hållt på och snöa ett bra tag nu, men allting är så mycket ljusare och då mår jag lite bättre sådär. Hoppas att det kan hålla i sig ett tag. 

Håller också på och få en brakförkylning. Hoppas att det inte håller i sig så länge. 

 

Ha det så bra

Hejsan! 

 

Idag är en sån där läskig dag. Jag vet liksom inte vad jag skall göra för att dagen skall gå fortare. Syrran hjälpte mig och julstäda och pynta här igår. Så idag finns det liksom inget och göra. Jag sitter bara och sitter. Vill ha något att göra. Men jag kan inte hitta någon energi till att göra något alls. Lyssnar på musik hela tiden för att jag skall slippa höra mina tankar. Höjer volymen hela tiden så att de skall höras ännu mindre. Det hjälper bara när jag har musik sådär högt så att det liksom gör ont i öronen. Men då har jag ju åtminstone ont där. Då gör det inte så ont inombords som det gör alltid. Därför är det lättare att ha ont psykiskt, där man kan se det, känna det. 

 

Jag vill verkligen ha lust och kraft till att orkar med mig själv. 

Klockan är snart halv sju. Jag har varit vaken hela natten och det är först nu allting börjar bli sådär jobbigt igen. Jag vill inte ha igår igen. Jag vill inte gå ner mig så långt ner igen. Jag orkar inte det. Jag orkar inte falla så djupt idag igen. Känner dock att jag är på jävligt god väg. Funderar så superstarkt på och höra av mig till morsan och se när hon kommer till byn och se om jag kan vara med henne lite. Om hon nu inte har för mycket på jobbet och göra. Jag orkar inte vara själv.

 

Dessutom får jag ännu mer ångest när de ringer från jobbet och jag bara känner att jag inte klarar av att svara för jag vet inte vilken tid de kommer att fråga om. Jag känner bara att jag orkar och kan inte jobba, om jag inte ens orkar att ta hand om mig själv. Jag vet att jag hade ju gett allt för att pensionärerna skulle ha det bra, det hade dock i slutändan slutat med att jag inte hade orkat vara här hemma själv. Jag har ju bara kommit hem och lagt mig sedan och sovit så länge det bara gått.

 

Morsan skall ringa psykolog åt mig idag. Hatar verkligen att prata i telefon med folk jag inte känner. Det är så sjukt jävla jobbigt alltihop. Jag hoppas verkligen att jag kommer att få en så snabb tid som möjligt för jag orkar inte sitta här hemma mer och vänta på att "min tid skall vara kommen". Jag vill ha hjälp NU! Jag vet liksom inte vad jag kommer att göra annars. Jag kan ju liksom inte be Angelica vara här dygnet för att jag mår dåligt. Jag känner också att jag inte kan be någon annan att vara med mig bara för att jag mår dåligt. Jag vill inte flytta hem heller till mina föräldrar. Det hade bara varit konstigt nu efter att jag har bott själv i över i ett år.

 

SNÄLLA NU DÅ! GÖR SÅ JAG FÅR HJÄLP! JAG VILL INTE GÖRA MIG ILLA MER!

Blogg.se var ju nere igår, så det blev liksom inget blogg inlägg då. Så jag får väl ta igen lite nu.
Eller, om jag inte minns helt fel skrev jag ett igår? Äh, strunt samma. Berättar lite om gårdagen och denna dagen ändå. Det får bli tjatigt. Ni kan väl hoppa över det som ni känner igen om inget annat, mkey?

 

Igår sov jag ialf hela dagen, typ. Somnade på morgonen någon gång mellan fem och sex. Vaknade sedan igen vid tolv och tänkte att jag kunde ju gå upp då. Men så fort jag vänt mig om, så somnade jag igen och sov till 16-16.30-tiden. Var vaken till klockan var kanske sex-sju, sov till klockan var typ kvart i tolv och från den tiden till... 15.30 eller något var jag vaken. vaknade igen vid 18.30 eller något. Skall väl snart ta och lägga mig snart igen. Börjar känna att jag börjar bli trött igen. Får se om jag är sovtrött, eller om jag bara lägger mig i sängen och tar det lugnt. Får se vad som känns bäst!

 

 

ha det så bra!

 

P.s. tycker de kunde komma på något enklare med youtube så att man kunde dela låtar lättare. D.s

http://www.youtube.com/watch?v=hPC2Fp7IT7o

 

Gråtarlåten. Det hade varit skönt just nu att få sova i typ hundra år, tills allt är bra igen och man slipper känna paniken inombords. 

 

Saknar Diza. Vill bara sticka näsan i hennes päls. Där jag känner mig tryggast i hela världen. 

 

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva mer. 

Igår blev det konstigt nog inget blogginlägg. Av någon anledning så blev det liksom lite bortglömd. Dock satt jag ungefär hela dagen och tänkte ut vad tusan jag skulle skriva. Det är ganska skönt och ha dem tankarna istället, när  jag sedan vet att de faktiskt kommer ut i bloggen och inte bara stannar i mitt huvud. Jag får komma bort från skiten en aning. 

 

Iallafall, idag sov jag skitlänge. Har dessutom kommit på mig själv med att börja ljuga för mamma igen. Jag vill inte ljuga för mamma. Men samtidigt vill jag inte att mamma skall bli besviken på mig och tycka att jag är helt värdelös, typ, som inte fixar såna där vanliga grejer som de flesta andra människor klarar. Men samtidigt vet jag, innerst inne, att hon faktiskt älskar mig hur jag än gör. Men att jag liksom inte ljuger för henne. Hon hatar när jag ljuger för henne och det gör jag med. Förlåt mamma! 

 

Efter att jag vaknat, så gick jag bort till affären och handla frukost och middag. Jag tog Diza med mig för ja tänkte att vi kunde ta en liten runda sådär på morgonen. Eller aa, "morgonen". När vi gick hem, så satte hon sig och bajsade på trottoaren. Så himla typiskt när man inte har påse med sig. Men så tänkte jag att jag kunde gå dit sedan när jag har käkat frukost och sådär. 

När jag kom hem och hade ätit frukost, höll på att dricka ur det sista av kaffet och rökade, så ringer mig älskade pappa<3 så det blev att vi körde och fixade med lite grejer. Fick se staffliet som han har målat till mig. Han skulle bara stryka någon gång till, sedan så kunde jag ta hem det. Han är så snäll min pappa. Även om han kan vara lite oförstående med vissa grejer och säga vissa grejer fel, så har jag hundra gånger lättare idag och förstå vad han menar. Jag kan liksom tolka honom på ett helt annat sätt. 

 

Senare på kvällen så åkte jag hem till min underbara vän Angelica. Så nu sitter vi här och spelar sims! 

Älskade vän vad bra du är! Förstående som ingen annan och icke dömande som många andra kan vara. Det är så fint att du finns, alltid, där för mig när jag verkligen som mest behöver det! Tack kära, finaste, finaste du! 

 

Ha det så bra! 

Idag är en sån där tråkig dag då det bara regnar. Det är grått, trist och kallt ute. Inget sånt där väder som man känner att man vill ta en långpromenad med hunden. Det är lite typiskt när min kära syster nästan precis har visat vägen runt kyrkogården som man kan gå. Jag som hade tänkt och visa Angelica den rundan. Riktigt härlig runda och man får lite frisk luft från skogen. Det finns absolut inget bättre än att sätta sig mitt i skogen, höra fåglarna kvittrar, vinden som fladdrar i trädtopparna och den underbara, rena doften som finns därute. Hoppas verkligen på att det blir en någorlunda bra väder snart, så att man verkligen vill gå där. 

Idag när jag stod ute och rökade, så såg jag mig själv i profil och såg hur stor min mage har blivit. Fan vad ledsen och deprimerad man blir. Önskar verkligen att jag hade haft den där dragningskraften till att träna. Jag hade det ett tag, men nu så har det bara försvunnit igen. Jag vet att syrran har sagt att man måste nästan lite tvinga sig själv och träna den första veckan/veckorna, sedan kommer man in i rytm där man känner att man inte kan vara utan det. Jag kommer liksom alltid in i den rytmen, sedan tror jag att jag kan vila någon dag men det är alltid där det blir problem och jag slutar tycka att det är roligt. Sedan så får man ångest för att man inte pallar med det. Åh, hela livet består av ångest för att man inte klarar sånt som alla andra klarar. Jag skall väl egentligen ta och skita i alla andra och bara tänka på mig själv i sådana tillfällen. Men icke sa Nicke. Inte denna bruden. 

Nu så har jag kommit ikapp med det mesta av mina arbeten från skolan. Har bara några få och väldigt tråkigt grejer kvar, men det skall göras det med snart. Det kommer säkerligen att gå fort. Älskar att sitta hemma och plugga. Får så hemskt mycket mer gjort då. Dock hade jag behövt lära mig och sitta i köket och plugga istället så att jag inte bli störd av tvn. Men men, det har ju funkat med de andra grejerna jag har gjort, så det skall säkerligen fungera med detta med. 

 

Jag har morsan på besök nu på kvällen. Glömde ju dock att fråga henne om möbleringen. Jag har alltid så himla mycket och prata om, så jag glömmer bort minst hälften av det som jag har tänkt att jag skulle säga till mamma. Glömde förresten också att berätta för dig, morsan, att Zelda tog en mus häromkvällen precis när A (vet ej om hon vill bli omnämnd i bloggen, så jag skriver A så länge) skulle gå hem. Så jävla äckligt när katter jagar. De är ju så fruktansvärt elaka och ruskigt råa! 

 

Nej, nu skall jag minsann ut och röka lite. Funderar också på att sätta mig och spela sims ett litet tag. Måste få tankarna på annat håll nu. 

 

Ha det så bra! 

 

Idag är det en riktigt disig och grå dag. 

Vaknade idag av att Diza gnydde och skällde på mig, typ som; "mamma, vakna nu! Jag är VRÅLkissig!" 
Så det var bara att pallra sig upp, göra kaffe, kissa själv och sedan gå ut med henne så hon med fick kissa. 

Efter att vi varit ute, så var det dags för frukost: kaffe och två smörgåsar. När jag har ätit färdig och skall dricka det sista kaffet, då känner jag den välbekanta och SUPERäckliga doften av hundskit. Då har hon alltså bajsat i köket, idag igen! Fattar inte vad det är med henne. Blir så jävla ledsen på att hon inte kan ialf SÄGA IFRÅN när hon behöver skita. Spelar ingen roll hur många gånger jag har "fyat" henne och verkligen visat att jag inte accepterar detta, det går ändå inte. 

Ja ja, jag får försöka göra det bästa av det ändå. Behöver ändå städa i köket, (jo, jag har plockat upp skiten. Det kan jag inte ha "framme" hur länge som helst. Då kräks jag ju!) så det är bara att på det idag då! 

 

Har faktiskt haft lite funderingar  på om jag kanske skulle möblera om lite här. Sätta min stora hylla ute i köket och köpa en ny tv-bänk så att jag kan flytta tv:n. 

Tänkte jag skulle ta mig ett snack med morsan idag och se vad hon säger. 

 

Idag får bli en bra dag. Orkar inte må dåligt idag. Jag skall inte känna efter idag hur jag mår, jag får leva denna dagen ändå, liksom. 

 

Ha det så bra! 

Jävla äckliga fucking ångest jävel. När du väl försvinner ett tag, BARA GÅ VÄCK DÅ FÖR EN LÄNGRE STUND TAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAACK! 

Nej, jag tycker inte alls att det är kul å bara ha den där äckliga känslan inombords när man egentligen bara vill hem å lägga sig under täcket och bara ligga där tills allting är borta! Fucking jävla skit, gå å DÖ ångestäckel! 

 

Vafan skall jag må dåligt för något som jag absolut inte kan hjälpa? Vafan skall jag sitta och ha så jävla ont inombords över något som faktiskt inte är mitt fel, det är inte mitt fel alls! 
Fast jag hatar att göra andra människor illa. Jag hatar att andra människor mår dåligt. Det gör ont i mig när jag märker att de inte mår bra. 

 

Fan, jag önskar liksom bara att jag kunde skära upp armarna tills det inte syns något skinn alls överhuvudtaget! 
Men det kan jag ju fan inte göra, då gör jag ju alla andra illa. Jag vill inte göra min familj illa. Jag vill inte göra mina vänner illa. Man får fortsätta kämpa tills det känns bra igen och sedan ignorera de dåliga stunderna. 
Ja, så får det bli. Kämpa, kämpa, kämpa! 

 

Ha det så bra!